Banner torpet.jpg

 Presentation

av släkten och dess grenar i bild med Per Fredrik och Betty Björkman med deras barn och barnbarn.

En viss osäkerhet råder om den Jöns Biörckman (1685-1772) som inleder släkttavlan men troligen var han far till  Jöns Jönsson Björkman (1728-1788) och farfar till Per Björkman (1765-1834). De var båda ryttare vid Livregementet till häst men också torpare i Bärbo. De båda bodde i Kapelltorp under Täckhammars säteri.

Pers son och sonson i sin tur hette båda Fredrik Björkman (1793-1838 och 1818-1890). De   blev båda trädgårdsmästare vid Täckhammars gods och bodde som framgår av husförhörslängderna på Hemmingtorp. De första generationerna av släkten har noga utforskats i arkiven av Per-Axel Björkman (1898-1983).

 

Släkttavlan

Den  här presenterade kompletta släkttavlan är begränsad till sju generationer av släkten med utgångspunkt från Jöns Björckman som föddes 1685 och den innehåller de grundläggande uppgifterna om personerna. Begränsningar i uppgifterna sker med hänsyn till vad som är föreskrivet i personuppgiftslagen, från och med 2018 enligt EUs regelverk (GDPR = General Data Protection Regulation).

För privat bruk finns alla mer utförliga personuppgifter antecknade i ett digitalt släktprogram (DIS) hos släktskrivaren. Det är ett mer komplett släktregister, baserat på det arbete som utförts av släktens tidigare utforskare. Detta register strävar vi till att komplettera med nya data om äldre generationer, och att uppdatera kontinuerligt med aktuella uppgifter om Björkmansläktens medlemmar i dag.

Den släktmedlem som  önskar få denna kompletta släkttavla i digital form på ett USB-minne, alltså med mer detaljerade uppgifter och med generationerna fram till våra dagar kan höra av sig via e-brev till släktrådet. Den som vill lägga in släkttavlan i eget släktprogram på sin dator kan även få en ged-fil. Digitalt material av detta slag erhålles mot löfte att inte lägga ut det på nätet.

 

Släktgrenarna

Släkten omfattar sex skilda släktgrenar som presenteras nedan (under bearbetning) i text och efterhand med hänvisningar till sidan med släktporträtt.

Ripsagrenen

Ripsagrenen har sitt ursprung i den yngre av Fredrik Biörckmans (1793-1838) två söner, Gustaf Fredriksson Björkman (1821-1881), som blev kyrkoherde i Ripsa och Lid i Strängnäs stift. Med sin hustru Malvina Björkman f. Linderborg (1823-1905) hade han sju barn, Thore, Gösta, Anna (g. Larsson), Selma, Jenny (g. Sundström-Barkander), Elin och Hedvig (g. Westman). Den näst yngsta, Elin gifte sig med Herman Aronsson. De och deras fyra barn utvandrade till USA 1889. Genom två av sönerna, Georg och Holger finns ett antal björkmanättlingar i USA, som hållit kontakten med släktföreningen. Georgs dotter Margret, g. Fahrner-Elkin  (1917-2006) har försett med material som här presenteras som ett bildspel över delar av släkten i USA.

***

De fem övriga släktgrenarna härstammar från Fredrik Biörckmans äldre son, Fredrik Björkman d.y. (1818-1890). Han blev efter sin far trädgårdsmästare vid Täckhammar gård  i Bärbo, sedermera lantbrukare i Runtuna och gårdsägare i Nyköping. De fem söner som han hade med Betty Björkman, f. Hultqvist (1814-1881) skingrades till olika platser och var upphov till de fem släktgrenar som går under lokalbenämningar enligt följande. 

Askersundsgrenen

Äldste sonen Gustaf Björkman (1842-1898) blev efter andra missiv i Strängnäs stift kyrkoherde i Askersund och kontraktsprost i Kumla. Han var gift med Anna Björkman f. Söderberg (1848-1921) och de hade två söner, Erik och Gunnar, och två döttrar, Helena och Ingrid.

Gävlegrenen

Den andre sonen, Adolf Björkman (1844-1903) blev stationsinspektor i Gävle. Hans hustru var Nanna Björkman f. Broström (1862-1933). De hade en son, Olle, och två döttrar, Karin och Greta.

Eskilstunagrenen

Tredje sonen var Oskar Fredrik Björkman (1845-1910). Han började som lantbrukare och arrendator men blev så småningom kassör i Eskilstuna. Han var gift två gånger och hade tio barn, fem i vardera äktenskapet. Med Adèle Björkman f. Rundqvist (1853-1883) hade han två döttrar, Maria (g. Jacobsson) och Signe (g. Göthe), och tre söner, Nils, Per Erik och Sven. Med sin andra hustru, Agda Björkman f. Thorin (1860-1904) hade han en son, Anders, och fyra döttrar, Anna, Ingrid (g. Gamstopr), Dagmar (g. Schiller) och Märta.

Årdalagrenen

Årdalagrenen inleds av Fredrik Björkmans son fjärde son, Axel Björkman (1850-1930) som var kyrkoherde och prost i Årdala och Forssa. Han och hans hustru Nanna Björkman f. Almqvist (1863-1929) ligger begravda på Årdala kyrkogård. De hade två döttrar, Elna - tidigt död -, Gerda (g. Indrehus), och två söner Gustaf och Per-Axel.  Per-Axel Björkman (1898-1982), som liksom sin far blev präst. var engagerad i utforskandet av släkten. Bland annat skrev han en artikel om släkten som en prästsläkt.

Gillbergagrenen

Erik Björkman (1852-1922), femte och yngste son till Fredrik Björkman var kyrkoherde i Gillberga och Lista. Han inleder den Gillbergska grenen av släkten. Han och hans hustru Sigrid Björkman f. Segerbrand (1846-1920) har sin grav på kyrkogården i Gillberga. De hade tre döttrar, Elsa, Ruth (g. Lindqvist), Märta (tidigt död), och två söner, Thorsten (släktens genealog och initiativtagare till släktföreningen), samt Ivar. Från prästgården i Gillberga finns en fin samling foton från början av 1900-talet.

Namnet Björkman har burits av fem präster, verksamma i Strängnäs stift, och flera präster har varit ingifta i släkten.

 

Släktrådet önskar kontinuerligt få ta del av alla aktuella uppdateringar till släkttavlan vad gäller födda, gifta eller sambor, döda samt alla övriga kompletteringar. Även annat släktmaterial som lämpar sig för publicering på hemsidan - foton, krönikor, dokument och varje typ av arkivmaterial -  mottages med tacksamhet. Allt material, vare sig lämpat för hemsidan eller ej, kommer sedan genom släktrådets försorg att lämnas in till Landsarkivets samling Björkmanniana.